12 Sep 2006 03:25

Känner hur jag spricker sönder, eller snarare faller samman, dras inåt och nedåt som när man river ett höghus. Men jag är alldeles för ansvarstagande för att göra sånt som mitt tillstånd kräver, måste ta hänsyn till andra. Så det får bli det gamla vanliga nattsuddandet, det gör åtminstone ingen upprörd.