13 Jul 2006 06:50

Jag tror att jag är lite känslig för det här med diagnoser eftersom jag blivit tillfrågad om det några gånger nyligen. Jag ljuger ju inte när någon frågar, men det känns lite avigt när jag vet att vissa av de saker som ofta antas när det gäller personer med borderline, sånt som att de är väldigt impulsiva och har svårt att kontrollera ilska, det stämmer bara inte på mig. Har tappat räkningen på hur många gånger läkare har insisterat på att jag antagligen skadat mig på grund av ett gräl med Mannen, vilket helt enkelt aldrig har varit fallet (vi har inte bråkat på sju år). Det känns trist att vara fast med en etikett som inte förklarar något för mig.

Någon frågade om jag inte skulle kunna ta sömnpiller, sömn är ju en pågående fråga för min del. Men det finns ingen anledning att vara alltför medkännande - mycket av det är helt självförvållat. Jag svajar ofta mellan att vilja sova och vilja hålla mig vaken. (Det hjälper förstås inte att jag just nu tar två mediciner som båda kan störa sömnen). Jag har testat olika sömnmediciner och Seroquel förr, men ärligt talat så tar jag dem ofta ändå inte, utan samlar dem till överdoser. Och jo, jag är lite rädd för att be min läkare om något - återigen relaterat till min diagnos, jag "förväntas" vara ute efter droger, trots att jag aldrig haft några beroendeproblem (ja ok, jag rökte kortvarigt cigaretter för 20+ år sedan, slutade utan ansträngning).