12 Apr 2003 00:56

Det finns någon sorts mönster här. Jag tror de flesta känner sig lite udda eller utanför ibland, men jag tror faktiskt inte att de flesta får höra ofta att de är udda. Jag har råkat på det hela livet, känns det som. Även när jag har umgåtts med vad samhället skulle betrakta som konstiga typer så kallade de mig för underlig. Och nu kan jag inte ens komma in på psyket utan att få etiketten "konstigt fall". Ibland kan det vara smickrande att kallas speciell, men jag har svårt att komma över min önskan att bara vara normal, en i mängden.

Kanske tror jag bara att gräset är grönare på den andra sidan.