Träffade psykologen i eftermiddags, det var jättejobbigt, fast inte på fel sätt, mer att prata om saker jag hellre skulle undvika. Jag var relativt öppen, lät honom t.o.m. se min arm, det händer nästan aldrig.
Den första texten skrev jag 2007 efter en händelse som var både typisk och speciell, ett nära självmordsförsök och en psykvistelse.
Den har inga som helst litterära anspråk, har inte brytt mig om formuleringarna, det är bara ett försök att fånga några minnen i flykten.
Lägger till fler fångade minnen efterhand, ur en gammal blogg. Det är mycket självcentrerat, handlar huvudsakligen om mörka tankar och mediciner, antagligen mest intressant för mig själv...
... en medelålders småstadskvinna, låter det inte lite trist? Jag piggar upp det med någon form av galenskap - efter några frågetecken har roulettkulan nu åter landat på bipolär. Och så förstås ett visst mått av elände i bagaget. Hur framtiden ser ut får jag skåda i stjärnorna efter, men vilken behandling jag än får av läkarvetenskapen så är jag kraftigt kärleksbehandlad av man och barn, och försöker på något stabilare ben långsamt hitta ut ur labyrinten.
Vill du mig något finns jag på stellariamedia@gmail.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar